Sviken...

Idag har jag blivit otroligt sviken av en sk vän... Ibland blir jag så otroligt ledsen på mig själv att jag aldrig kan se hur jag blir behandlad innan det är försent... Idag var det för sen iaf :-( Nu här till hösten skulle jag vara med som ledare i den nystartade föreningen, Ronnebygymnasterna. Och jag har jobbat en hel del nu sista månaden med det och "raggat" barn som vill vara med och gympa eftersom jag känner en del föräldrar som har barn i dessa åldrar... Jag har verkligen lagt ner så mycke tid på detta mera än vad huvudledarna vet om tror jag... Så fort jag hör någon prata om fritidsaktiviteter lägger jag alltid in ett gott ord om föreningen osv. Och idag var det första ledarmötet... Tyckte verkligen det skulle bli super roligt... Och 15 min in i mötet så fick vi reda på hur barngrupperna skulle se ut och vilka ledare som skulle vara i vilka barngrupper... Det kommer vara tre st grupper, en liten, en mellan och en stor... Julia skulle gått i den stora och Ida i mellangruppen... Och jag hade fått frågan innan vilka grupper jag skulle kunna tänkas träna i och jag ville bara inte träna Jullans grupp då jag inte tror hon skulle gympa något alls. Men dom andra två skulle jag gärna vilja träna. och som det sagts till mig så skulle vi "alla" ledare vara med i varje grupp så jag har fått uppfattningen att jag skulle vara med i dessa två grupperna. Nu när det presenterade vart vi ledare skulle vara så skulle jag enbart träna lilla gruppen...där jag då inte kan ha med mig mina barn... För att ingen skulle träna sina egna barn eller syskon. Och i andra gymnastikföreningar finns inte dessa regler utan dessa är nya och påhittade för denna föreningen. Och då min situation ser ut som den gör så måste jag ha barnvakt varje gång jag ska träna gruppen och dessutom att den barnvakten alltid måste köra ner Ida till sin träning då min träning med lilla gruppen slutar när hennes börjar... Total kaos... Så jag framförde detta och fick noll sympati... Vissades inga förståelser alls utan så här var det bara annars var det bara för mig att "avgå"... Och ingen alls reagerade när jag sa att då kommer jag inte kunna vara med alls... Så nu i efterhand så känns det verkligen planerat...men inget jag kommer någonsin få veta... Och att en sk vän kunde göra så här emot mig utan att säga något innan är helt obegripligt... Och även det var en person som sa till ordföranden: "det är bara du som kan ändra detta nu" så gjordes inget ändå...
Känner mig verkligen så sviken och lurad... Och när jag skulle berätta detta för mina älskade tjejer började Ida stor gråta... Hon ville inte alls fortsätta och Jullan ville det inte heller... Då jag tycker denna aktiviteten är perfekt för mina tjejer och deras leder så är det så sorgligt att detta skulle hända... Hon förstod nog aldrig hur illa detta skulle bli för flera än bara mig... Nu har jag även sänt ut mail till alla föräldrar som jag tidigare sänt till att jag ska vara ledare osv. Så nu fick jag som sagt sända ett till att jag inte fick vara med även då jag så gärna ville...
Ida har som tur var redan hittat något som hon och några andra tjejer kommer börja på ist :-) Så hon är spänd över det :-) Men Julia vet inte alls vad hon vill nu :-( Jag sa till båda tjejerna att dom gärna fick förtsätta med gympan men ingen vill... Jag blev ärligt rätt chockad att Julia valde att sluta... Men nu måste jag verkligen hitta något nytt till henne att göra.

Nu ska jag ta och kolla på lite film och försöka glöma bort denna skiten...

XOXO***