Morgonen i tisdags började med att jag och Ida väckte Julia med sång och paket :-) Och oj så glad hon blev över allt hon fick...och då är mamma hennes såååå glad :-) För varje paket hon öppnade bara sken hon upp mer och mer... Den sista presenten bestod av ett kort gjort av mig... Och i kortet så hade jag skrivit att nu äntligen skulle hon få ta håll i sina öron :-) Hon blev så glad att hon hoppade och skrek av lycka i sängen... Och ja det kom en eller flera tårar från mig... Det finns ju inge underbarare än att se sina barn glada :-) Så efter hennes skol dag hämtade jag och Ida upp henne och begav oss ner till stan för att ta håll i hennes öron. Hon var väldigt nervös när vi väl kom in och det tog över en halvtimme innan hon vågade men sen var hon så stolt och glad :-) Just denna dagen så var det ju naturligtvis Idas dans oxå... Så vi fick lämna henne där lite snabbt för att sen åka och hämta Julias tårta hon hade själv beställt på maxi :-) Och hon blev jätte nöjd :-) När Idas dans var slut var det ju dax för lite kalas :-) Och hon fick så fina saker av alla... Tusen tack igen :-) När Julia la sig den kvällen var hon så lycklig och glad och hade haft världens bästa födelsedag sa hon :-D Min lilla skrutt.... Grattis åter igen och massa Pussar på dig!!!
Igår var en liten annorlunda dag emot tisdagen... Ida fisen skulle in på op... Hon skulle få rör i sina öron äntligen och för hoppningsvis slippa alla febrar och onda öron. Ida var rätt nervös när vi åkte in och M och jag sammarbetade bra denna dagen och åkte till och me samma bil :-P Ida ville inte alls ha deras vita rock som man brukar ha när man opereras... Utan hon fick ha sin onepiece och då var hon nöjd :-) Det var bara en förälder som fick följa med "hela" vägen in och M mådde tydligen inte så bra så jag gjorde det, och mer än gärna. Ida grät så ffruktansvärt och kramade mig så hårt.... Vi kunde ju inte ge henne något lugnande heller för det tål hon inte så jag fick försöka lugna ner henne och pussa henne så gott jag kunde... Men till slut fick dom sätta masken över hennes mun mot hennes vilja och det kändes så fruktansvärt att höra henne skrika så... Men till slut "somnade" hon... Och då var det dax för mig att GÅ??? Fy fan vad det är hemskt att lämna ett barn "så"... Även det bara är en "lätt" op och det tog bara 20 min.... Jag bara grät och M hade gått och ätit lunch????? Kände mig otroligt ledsen och besviken... Jag ville ha med mig någon som kunde finnas där för mig men valde att åka in med M... Och då kunde han inte ens vara i väntrummet som andra föräldrar utan han gick och ÅT.... Och så klart missade han när Ida vaknade oxå... Och lilla fisen bara skrek och grät. Hon förstod ingenting... Men hon ville gosa och kramas hela tiden... Sen efter 20 min började hon fråga efter pappa...och jag visste ärligt inte vad jag skulle säga så jag sa helt enkelt att han var och åt och då blev hon ännu ledsnare... Men tillslut dök han upp och då blev hon glad igen :-) Sen fick vi vara kvar ca 1.5 timme innan vi kunde åka hem. Väl hemma så låg vi mest och myste i soffa och kollade på film... Kvällen gick jätte bra och fisen fick sova i min säng :-) Och hon snusade så gottit :-) Idag har hon oxå mått bra :-) Lite tröttare än vanligt men annars helt ok och det känns så skönt :-) Nu är min fis hos M och ska vara där i helgen. Jullan sover på läger med skolan :-) Så hon åker till M imon....Och på lördag ska Julia vara med i Talang :-) Är så stolt att hon vågar :-) Det handlar inte om att vinna utan att ha riktigt roligt :-) Och mamma ska självklart stå där och heja och filma :-) Heja Jullan <3
Nej nu får jag hoppa i säng så jag får lite mera sömn än inatt...
XOXO***
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar