Jobbigt :-S

Nu är det riktigt jobbigt... Tillbaks på ruta ett igen :-(
Denna hösten har jag varit jätte mycke sjuk och resultatet av mina mediciner har inte blivit som läkarna önskat... Nu i veckan var jag åter igen inne hos min specialist och mina prover var inte alls bra :-( Att se sin läkare rätt förtvivlad är något man inte vill... Vem ska hjälpa mig om inte han kan??? Åhhhh....
Så nu står vi på ruta ett igen... Jag har fått sluta med mina sprutor och dragit ner på cortisonet ordentligt... Och det tog ca 10 timmar så svullnade halsen upp igen och feber är tillbaks :-( I morse hade jag feber, sen försvinner den några timmar och sen när du minst anar så är det tillbaks igen efter några timmar och så fortsätter det... Kommer återigen inte kunna planera något och alltid känna denna osäkerheten :-( Och GUD så trött jag är... Shit... vill sova 24 timmar om dygnet... Och det vet ju alla att det inte går :-( Sen när det gäller min op så vill min läkare att jag verkligen väntar så länge vi står i detta jobbiga dö-läget. Och visst så förstår jag det MEN det är ju inget jag vill acceptera... Grrr... Nu har jag väntat så länge på detta oxå och så får man kanske inte göra det ännu... Visst är det väl bättre att jag "överlever" op än att jag är så dålig som jag är nu och det påverkar min utgång... Men det är så svårt att acceptera... Jag hoppas mina "lundgubbar" kan jobba på lite snabbt och slå sina kloka huvuden ihop och komma på något bra... Och jag har direkt order att åka in akut när det blir för allvarligt... Suck... Gillar inte detta kan jag lova... Kändes som "vi" hade kommit så långt med sprutorna även det var otroligt komplicerat i början. Och nu är allt "borta"...
Kommer gå och lägga mig varje kväll och intala mig att imon är en annan dag...och då finns det nya möjligheter... Jag SKA klara detta oxå...

Sen vill jag ju naturligtvis inte att mina underbara tjejer ska bli påverkade på något vis... Hur kul kan det vara för dom om mamma alltid är sjuk även jag vet att jag inte kan göra något åt det... Och hur kul är det att mamma inte orkar vara med överallt som vanligt... Nej det känns inte ok... Fan säger jag bara... Vi hade ju kommit sååååå långt...

Nej får sova lite nu och invänta morgon dagen men nya möjligheter som sagt :-S

Natti natt på er