Otäckt...

Gud jag blir bara sämre och sämre :( Inte alls roligt... Som tur för barnens skull, åkte dom till M idag. Inte roligt för dom att ha en "liggande" mamma som inte orkar något. Och faktiskt så stannade Julia där ikväll :-D Jippi...ingen hem gång för henne... Är jätte stolt över henne :)
Inatt har jag inte sovigt något känns det som... Dels för att tjejerna har legat inne hos mig som dom alltid gör natten innan dom åker och dels för jag blev jätte dålig :( Kände vi två tiden att jag hade svårt att andas och det gjorde så otroligt ont i strupe, hals och ögongen så jag ville skrika... Upp och tryckte i mig alvedon...men det hjälpte naturligtvis inte :-(
På morgonen var jag ju tvungen som vanligt att åka och ta flera prover för att se mitt förlopp... Gud så underbara dom är på caprio kliniken och reumatilogen i kna :-) Dom förstår verkligen när det är kris i mitt läge och ställer upp direkt :-) Så nu ska jag full tankas med kortison igen eftersom dom är oroliga över min andning och svullnad... Och eftersom det kan förändras så snabbt åt båda hållen. Så nu ska jag känna mig som en "ballong" igen :-S Men visst kan ju andas och förhoppningsvis bli friskare... Hade jag inte haft min op framför mig vet jag inte vad jag hade gjort :-S Där framme finns en lite hjälp som kan underlätta för mig när dessa saker händer... Kommer ju naturligtvis aldrig bli pinne smal men det är verkligen inte mitt mål heller... Tänk att bara få känna sig lite mera rörligare och ha mera ork... Gud så underbart!!! Och sen veta att jag kan fortsätta med mina mediciner och vara rätt så frisk utan att sluta på 150kg :-S Bläää För och nack delar :-S

Så nu ska jag verkligen ta dessa dagarna som tjejerna inte är hemma och bara sova och vila så gott det går... Fast på lördag har jag lovat Jullan att vara med henne nere på Talang... Men det är långt kvar tills dess ;-)

Tjejerna ringde här nu ikväll och skulle säga godnatt och berätta om deras dag!!! Det är alltid lika underbart att höra deras röster även dom åkte idag :-) Julia hade så mycke att berätta så lilla Ida blev arg för hon inte fick prata... Så vi fick avbryta och Ida fick berätta om sin dag ist :-) hihi Älskar dom så otroligt mycke och jag är så stolt över hur dom kämpar :-) Imon skulle nog K hämta dom vid luchtid och det såg Jullan väldigt mycke fram emot :-) Hoppas dom får en mysig em.

Nej tillbaks till soffan och under täcket...

Kram på er!!!